Intervallerna var (i meter) 500-700-1200-700-500 och jag sprang i pulszonen 155-160 slag. Vilan (gåendes) mellan intervallerna upphörde i samma ögonblick som min puls passerade under 130. Jag har aldrig tränat intervall på detta vis tidigare och det var faktiskt riktigt kul. Den kuperade terrängen gjorde det svårt att pricka pulszonen helt men det var väldigt lärorikt.
Två småkillar på för små cyklar undrade nog vad det var för jubelknast som sprang och kollade på klockan var 15:e sekund men för att vara trovärdiga i den kritiken får de nog skaffa cyklar i rätt storlek.
I övrigt - för eventuella stadsbor som inte kommer utanför bebyggelsen kan jag berätta att det på de skånska åkrarna formligen sprutar upp grödor och på de bruna fälten där det nyss låg vit snö är det snart grönt, grönt, grönt.
Tänk vad vi joggare får uppleva. Fast dofter kände jag inga så frisk är jag inte.
Nu blir det sill o snaps. Ingen påsk utan johannesörtssnaps.
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar