Efter 2 km lugn halvjogg satte jag igång. Den kuperade terrängen gjorde att de första två km gick på 5.10 för att övergå till 4.50. Vid 3.7 km låg jag +-0 men då tog det stopp, jag sprang in med god fart i kraftiga uppförsbackar (vid 8.5 på Skryllemilsslingan) och kände direkt att jag inte orkade. Efter gåvila fortsatte jag sedan passet men pausade några gånger till. Alla löpningar låg dock på 5.00-tempo.
De 12 klarades av men det var tungt och tråkigt idag, det mentala att springa på en tid kändes jobbigare än att veta att jag följde en puls. Det var liksom inte kroppen utan en en tid, en fix idé som bestämde idag, det var ovant.
Det märkliga var att jag aldrig kom in i nån jättehög puls utan, som mest, låg jag på 154. Där det i vanliga fall är lätt att pressa vidare var idag som ett stort hinder. Konstigt.
Möjliga förklaringar
- med tanke på terrängskillnaderna, att springa i Skrylle var väl inte jättesmart denna gång.
- jag har kört rätt intensivt på sistone. Var kanske trött.
- åt en för klen lunch.
Vad säger du, Daniel?
Det blev ett pass med den känslan som jag trodde skulle infinna sig. Klart att du är lite sliten efter så många bra och snabba pass.
SvaraRaderaNu är det lugna gatan fram till det stora målet att gå under 50 på söndag. Ta det nu bara lugnt och inga tester eller extrapass innan söndag. Håller du schemat kommer det att gå bra för dig och du kommer att ha stor chans att klara målet.
Det är tufft i Skrylle och går man för fort eller är lite sliten är det inte roligt mellan 7 och 9.
Hur kändes knät?